söndag 23 november 2008

Finbesök och Snöänglar

I lördags hade jag finbesök från min barndomsvän Maria. De som har känt mig länge minns nog henne, då mer känd som "Maddi". Bortsett från sporadisk brevväxling och en snabb lunch för fem år sen, har vi inte setts på 15 år. Ändå hade vi förvånansvärt lätt att tala med varran, men så hade vi också massor att ta igen. Gosedjur och pyamaspartyn, strövarläger och tidiga förälskelser, och sedan över till nutid och bl a lilla dottern Nora. Hett te och lussebullar. Sedan en promenad genom ett soligt Flogsta, där Maddi också har bott. En mycket bra dag.





Det speciella med Maddi och mig var vår fantasi. Bl a gjorde vi varsin träväska i slöjden. Den fyllde vi med teckningar, dikter, foton, och minnessaker som kanske en särskild docka eller ett armband. Sedan skrev vi varsitt brev till oss själva som 30-åringar, vad vi drömde om och hoppades skulle ha uppnått tills dess. Därpå förseglade vi högtidligt väskorna och lovade att inte öppna dem förrän tiden var inne. Maddi erkände visserligen nu att hon redan tjuvkikat, men min väska har stått orörd sen den dagen. Och nu är det bara två år kvar.

På kvällen blåste det upp till storm. Olägligt då vi skulle på beachparty, men kul å se halvnakna bytisar dyka ner i snön från balkongerna.
Idag hade Johan, Chris, Eddi och jag dock också glädje av den. Med fyra lager kläder drog vi ut och åkte pulka. Hrm, ingen bra idé, med tre äventyrslystna grabbar uppväxta i Jackass-andan. Efter att ha försökt snowboarda nedför backen flög jag upp i luften, damp rakt ned på ryggen, och avslutade med en bakåtkullerbytta så det knakade i nackkotorna och mina två mössor flög åt varsitt håll. De andra skrattade inte helt oväntat så de höll på att dö och visst såg det säkert urkul ut, men det tog några sekunder för mig att börja andas igen. Sen ägnade jag mig åt lite mer flickiga aktiviteter - snöänglar.














Riktigt skönt att släppa tenta-ångesten och gå ut och leka av sig i snön. Så här mycket har jag inte sett sen jag var liten! Kanske finns det ännu hopp för planeten...? Har dock hört att ni har det ganska tunt neråt?

Be Safe,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Så kul att se din nya lägenhet, mariabesök och snöänglar! Jag blev lite förvånad över din profil: längtar du bort? Jag trodde att du trivdes i Uppsala och absolut inte ville ha ens några veckors praktik någon annanstans. Det är skönt med lite snö på marken tycker jag (som ännu inte åkt pulka och fördärvat ryggen). Allt blir ljusare. Vi var urlessna på regnet här nere i det grova Småland.
Margareta

Minayoo sa...

Ut i världen, mamma. Ut i världen...

Anonym sa...

Åh, snöänglar... det var längesen man gjorde snöänglar. Fast Sally rullar sig förstås på alla ledder i snön, även om hon inte har en aning om att det just är snöänglar hon gör. Nu är snön dock borta i Lund, fint var det med snöinbäddade gator och rimfrosttunga grenar mot en en klarblå himmel. Det är annat är gråslasket som omsluter oss nu. Så KUL du verkar ha det i Uppsala, Sofia! Precis så ska det vara, även om du inte behöver möta vintern fullt så brutalt som tycks ha gjort nu. Kram till dig från mig
Lisen