Det speciella med Maddi och mig var vår fantasi. Bl a gjorde vi varsin träväska i slöjden. Den fyllde vi med teckningar, dikter, foton, och minnessaker som kanske en särskild docka eller ett armband. Sedan skrev vi varsitt brev till oss själva som 30-åringar, vad vi drömde om och hoppades skulle ha uppnått tills dess. Därpå förseglade vi högtidligt väskorna och lovade att inte öppna dem förrän tiden var inne. Maddi erkände visserligen nu att hon redan tjuvkikat, men min väska har stått orörd sen den dagen. Och nu är det bara två år kvar.
På kvällen blåste det upp till storm. Olägligt då vi skulle på beachparty, men kul å se halvnakna bytisar dyka ner i snön från balkongerna.
Idag hade Johan, Chris, Eddi och jag dock också glädje av den. Med fyra lager kläder drog vi ut och åkte pulka. Hrm, ingen bra idé, med tre äventyrslystna grabbar uppväxta i Jackass-andan. Efter att ha försökt snowboarda nedför backen flög jag upp i luften, damp rakt ned på ryggen, och avslutade med en bakåtkullerbytta så det knakade i nackkotorna och mina två mössor flög åt varsitt håll. De andra skrattade inte helt oväntat så de höll på att dö och visst såg det säkert urkul ut, men det tog några sekunder för mig att börja andas igen. Sen ägnade jag mig åt lite mer flickiga aktiviteter - snöänglar.
Idag hade Johan, Chris, Eddi och jag dock också glädje av den. Med fyra lager kläder drog vi ut och åkte pulka. Hrm, ingen bra idé, med tre äventyrslystna grabbar uppväxta i Jackass-andan. Efter att ha försökt snowboarda nedför backen flög jag upp i luften, damp rakt ned på ryggen, och avslutade med en bakåtkullerbytta så det knakade i nackkotorna och mina två mössor flög åt varsitt håll. De andra skrattade inte helt oväntat så de höll på att dö och visst såg det säkert urkul ut, men det tog några sekunder för mig att börja andas igen. Sen ägnade jag mig åt lite mer flickiga aktiviteter - snöänglar.